Winnerbäck
jag skulle vakna mitt i natten och gå upp och ta en långpromenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon i en främmande stad
jag skulle inte ha så bråttom med att träffa nån ny
jag har rätt mycket med mig själv precis som du
jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu
jag skulle sitta på ett tåg mot Paris och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
jag skulle unna mig att drömma hundra mil genom Europa
om en främling lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu
jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp kontakter som jag tappat
som jag varit med förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns
jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu
mina favoriter just nu på youtube
Test
Svenskt beteende på bussen
Någon som känner igen sig i texten om Svenskarnas Asociala beteende? en rapport jag skrev i trean i kursen: Sociologi.
Jag har funderat länge på hur folk beter sig på bussen. Hur folk har betett sig, och hur folk beter sig nu för tiden på bussen. Jag har funderat på om det skiljer sig från var man bor, hur folk beter sig. Sen kan man ju diskutera varför folk beter sig som dom gör på bussen.
Jag har funderat på varför människor har ett överlag ganska asocialt beteende på bussen, och jag har funderat på varför folk har det, och varför det är så få som har reagerat på det tidigare.
Hur beter sig folk på bussen?
Varför beter sig folk som dom gör på bussen?
Jag har i stort sett bara använt mig av egna fältstudier. Och nån Blogg som nån har skrivit för att illustrera beteendet i Finland.
Jag har kollar mest på hur folk beter sig när dom går på bussen. Och sen har jag i stort sett bara gått till mig själv för att se hur folk beter sig på bussen, var man sätter sig, och sådant.
Jag har nästan jämt fascinerats av det asociala beteendet som har växt fram ju längre in i detta årtusende vi kommer. Man behöver bara se tillbaka till 60-talet, så ser man att man var mer social på bussen. Men nu är dom flesta asociala på bussen.
Vinter... Ah, denna underbara årstid, källa till så många intressanta observationer av mina kära landsmän! Jag har inte undersökt saken, men jag tycker att skandinaverna blir om möjligt ännu mer osociala och kommunikationsmässigt hindrade när de inte bara måste dras med sitt tungsinne utan också lager av vinterkläder. Eller kanske de bara är blyga? Det var en svensk som sade så i en intervju i tidningen nyss, "finnar är om möjligt ännu blygare än svenskar". Kanske det är så.
Hur som helst. Jag fascineras av det skandinaviska bussbeteendet. Scen: busshållplats, tidig morgon. Folk anländer knäpptysta, en efter en. De liksom bara materialiseras där, utan ett ljud. Bilar susar förbi, svisch. Ingen säger något. Ingen rör sig. Om det råkar sig så att några känner varandra så märks det på sin höjd på dämpade hummanden och spridda mummel.
Så kommer en buss, och då. Då blir det liv. Alla rycks ur sin dvala, alla rör sig på en gång mot en gemensam punkt där bussen kommer att stanna. Bussdörren pyser upp och lämlarna väller in. Observera några förhållningsregler i detta skede: Det är absolut förbjudet att titta på eller (hemska tanke!) Prata med de övriga påstigande. Först på får sitta först och det är allt som räknas. Kontakten med chauffören bör vara minimal. Utländska chaufförer som söker ögonkontakt ska inte uppmuntras. Väl inne i bussen är det önskvärt att anta bekymmersrynka om det skulle råka vara så fullt att man måste sitta bredvid någon. Observera särskilt att det är mycket olämpligt att slå sig ner bredvid någon om det finns helt tomma bänkar. De måste ovillkorligen fyllas upp först. Signalera tydligt att du endast sätter dig bredvid någon för att du måste, gärna genom att på alla sätt undvika att uppmärksamma denna persons existens. Respektera dem som envist låter sin väska ta upp en plats i en överfull buss - det finns säkert en godtagbar orsak till det, så det vore synnerligen oartigt att anta att ditt behov av att sitta är större än väskans behov av en plats. Stå tyst. Undvik ögonkontakt.
Ja, så kommer då det verkligt avgörande ögonblicket: avstigningen. Här bör största noggrannhet iakttas, har jag lärt mig. Det är en hel vetenskap att stiga av en buss på rätt sätt i detta land. Regel nummer ett, som för övrigt gäller samhället i stort, är: tala aldrig med någon du inte känner. De enda som talar med okända är alkoholister och galningar. Använd i stället de nationellt accepterade signalerna för att din hållplats närmar sig. De är som följer:
1. Anta en mer upprätt hållning.
2. Plocka med din kasse.
3. Ta på dig vantarna.
Om din bänkgranne är en normalt begåvad person har han för länge sedan förstått vad du vill säga, och kommer ljudlöst, med blicken i fjärran, att glida upp från sin plats när bussen saktar in. Voilà, en lyckad bussresa à la Scandinavia är slutförd.
Nu finns det förstås pappskallar som sitter i sin egen värld, eller kanske bara annars är dumma i huvudet. De behöver ytterligare signaler.
4. Sträck dig mot bussens pling-knapp.
5. Fortsätt att luta dig mot mittgången efter att du tryckt på knappen.
Endast i yttersta nödfall bör du behöva frasen "jag ska gå av" "anteeksmäjäisinpoistäs" som kan tillämpas på de mest trögfattade medresenärerna.
Så här bör det gå till, enligt mina empiriska studier under år av bussresor i olika delar av detta förfrusna land. Och nu, nu ska ni få en inblick i precis hur djävulsk jag är.
Jag vägrar följa dessa regler. Jag gör inte det. Jag har bildat min egen lilla enpersonsgerilla som kämpar emot murmelbeteendet och saboterar det. Jag hälsar på chaufförerna! Jag ler mot den jag sätter mig bredvid! Jag väntar med att stiga upp tills jag fått ögonkontakt med typen som flåsar mig på axeln för att få klättra över mig i sin iver att komma ur bussen! Jag ler mot den jag måste be stiga upp för mig, och säger tack när de stigit upp och släppt mig förbi! Jag kämpar emot!
En enkel studie av svenskt bussvett ... Och varför sitter ni ytterst på sätet?
Vi svenskar är som bekant kända för att vara ganska stela, torra och blyga. Är det någon gång jag verkligen kan hålla med om det så är det när jag åker buss.
Eftersom jag har åkt buss till och från skolan sedan jag gick i nian har jag haft gott om tid att observera typiskt svenskt bussbeteende. Jag tänkte lite kort beskriva de mest tydliga tendenserna i svenska bussvanor.
För det första, om du åker buss ensam, ska du också låtsas som du är helt ensam på bussen. Även om den är proppfull med folk. Titta inte på någon. Om du har väldigt mycket lust att titta på någon, så gör det så diskret som möjligt och titta bort och se oskyldig ut om personen du kollat på skulle råka märka det.
Det betyder naturligtvis också att du inte ska prata med någon om det inte är absolut nödvändigt. Framför allt betyder det att du inte ska sitta bredvid någon du inte känner om det inte är så fullt på bussen att det är absolut nödvändigt.
Om du har blivit tvungen sitta bredvid någon ett tag, och det sedan blir lediga platser i bussen, flytta på dig kvickt som attan. Sitt inte bredvid en okänd människa en minut för länge om det går att byta plats.
Det här var knappast en nyhet för någon. Pensionärer, barn och fyllegubbar är dock, som vi alla vet, undantag från de här reglerna. Det får man ha överseende med.
Själv har jag inte så mycket emot att det är så här. Jag erkänner till och med att jag uppfyller alla dessa kriterier när jag åker buss. Jag vill helst sitta ensam i ett hörn med mina hörlurar och slippa artighetskonversera. Men dock tycker jag att det är helt okej att prata lite grann med busschauffören.
Men jag är åtminstone medveten om mitt asociala beteende, och jag försöker svara snällt och artigt om någon pensionär börjar prata med mig.
Det jag tycker är lite läskigt, är såna som tar allt det här på för stort allvar. Mest av allt stör jag mig på folk som sitter ytterst på sätet. Jag förstår inte vad det ska vara bra för. I mina ögon är det aldrig rättfärdigat att sitta ytterst på sätet.
Vad jag kan förstå, så gör man det för att gardera sig mot att någon ska sätta sig bredvid en. Men: Om bussen är ganska tom, så är det ingen risk att någon ska sätta sig bredvid dig. Då är det alltså helt onödigt.
Om bussen däremot är full, är det egoistiskt. Ska folk behöva stå bara för att du är för fin för att dela bussäten med någon?
mönstra
Galna Bilister
Det som dom flesta orsabor gör fel när dom kör är:
1. DOM ANVÄNDER INTE BLINKERSEN! Använd den gärna, då kan alla andra planera sin bilkörning, så dom vet om dom köra ut i rondeller, och så dom vet om dom kan köra åt det hållet dom ska åt UTAN att vänta på medtrafikanterna.
2. STÖRST GÅR FÖRST! alt. JAG FÖRST, JAG FÖRST!!! verkar vara mottot många kör efter...
3. SYNS DET INTE SÅ SKER DET INTE! Alltså, ser ingen att du gör fel så har det aldrig skett. Trafikreglerna behövs tydligen inte, är det ingen medtrafikant inärheten får man köra som man vill. är det medtrafikanter i närheten så räcker det med att flyta med i rulljansen.
4. Och för den delen är det mer eller mindre omöjligt att gå över vägen (PÅ ÖVERGÅNGSSTÄLLEN) i den här hålan, för folk kör även som dårar när det är folk som ska över vägen, även fast fotgängarna har företräde vid övergångsställen. men dom verkar tänka att dom har mer bråttom än den som går. visserligen beror det på situation, men är det 1 bil brukar jag låta den åka. och är det större fordon, som bussar och lastbilar så ser jag det som en självklarhet att låta dom förbi om jag ska över vägen. dom har ändå en tidtabell att hålla, tider att passa. dom är ofta mer stressad än jag är.
Hur som helst blir jag förbannad på Orsa-bornas bristande körförmåga... det får mig snart att riva hår...
lite random grejer
Är lite arg på minstingen av katterna. den pissekatten har pissat i min säng igen, för sjutti-elfte gången. han har nog säkert pissat i sängen 5 gånger. och varje gång pissar han på mina huvudkuddar. så nu får jag sova utan huvudkuddar i några nätter. så fick bäddmadrassen åka i tvätten oxå. så nu använder jag soffdynorna, alltså ryggdynor som huvudkuddar. det va ganska skönt faktiskt, mot alla odds.
Har som vanligt kacklat med chaufförerna idag, men idag var det inte så många, det var milko, vad han nu hette, det vet jag inte. så var det Siljans Chark, och Henrik som körde, den enda färgklicken på liljedals, en av chaufförerna som är en av favoriterna att retas och munhuggas med och käfta. så var det Dahlbergs, och Peter som körde, han är det oxå roligt att retas och munhuggas med. Men å andra sidan är jag en obotlig retsticka, och har mål i mun...
Drog ett ganska grovt sexistiskt skämt med Peter (han som körde Dahlbergs) idag... å då kan man ifrågasätta vem det är som är en chauvinist, det är nog möjligt att det är jag... när dahlbergs och siljans chark kommer, dahlbergs på förmiddan och siljans chark på eftermiddan, iallafall så, när dom kommer så brukar dom vilja ha en tom Sj-pall med sig tillbaka... så kör peter fram sin truck till sussie och han vill att hon ska lägga på en sj-pall på trucken, och så säger jag; han vill ha en tom pall sussie... och sussie säger: ja, det får han väll, han får ta så många han vill... så säger jag, väldigt full i fan, och retsticke-tugget på högsta nivå: - Så vill han ha ett nyp för varje pall oxå... varken peter eller killen han hade med sig eller sussie eller jag kunde hålla oss för skratt... men som sagt... jag är en obotlig retsticka och har inga spärrar ALLS och kan skämta om precis ALLT... och då är det oftast i personalrummet och privat, och med chaufförerna som jag kan dra grova sexistiska skämt... för oftast så menar jag inget illa med dom, och vill bara locka fram skratt, och för att chaufförerna ska tycka att det är roligt att gå till jobbet, för att göra deras dag något bättre...
"Skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ut balans"
Alla dessa nötter...
WORD
och gå upp och ta en långpromenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad
jag skulle inte ha så bråttom
med att träffa nån ny
jag har rätt mycket med mig själv
precis som du
jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu
jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
jag skulle unna mig att drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu
jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns
jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu
läst på tjuvlyssnat.se
Alla dessa kvicka busschaufförer...
(Snacka om maktmissbruk)
Buss 35, Södervärn, Malmö
Äldre dam: Stannar du på Persborgs station?
Busschaufför: Jag har inte bestämt mig än.
Äldre dam: Men stannar du där?
Busschaufför: Vi får se.
Skörholmens busstorg, buss 173 mot skarpnäck.
(Bussen står och väntar in tidtabellen)
Kvinna 25+: Åker du till Heron City?
Busschaufför: Javisst.
Kvinna 25+: När åker du?
Busschaufför: Om en timme.
Kvinna 25+: Va??? Om en timme???
Busschaufför: Nej, om tre minuter.
Kärlek till alla snälla trötta busschaufförer och ärliga plankare...
Nattbuss 3, T-centralen
Busschaufför: Ska du med?
Kille 18+: Jag har inga pengar.
Busschaufför: Det kostar 20 kr.
Kille 18+: Men jag är under 20 år.
Busschaufför: Okej, 10 kr, då.
Kille 18+: Men jag har ju inga pengar.
Busschaufför: Varför kom du hit då?
Kille 18+: Jag trodde pendeln skulle gå, jag tänkte planka.
Busschaufför: (Suckandes) Okej, åk med då.
"En busschaufför, En busschaufför, är en trafikfara med glatt humör"
(Det är kolmörkt, ganska mycket mötande trafik, en mötande bil blinkar med hellyse)
Busschaufför 50+: Men vafan, nu är det nån jävel som blinkar med helljusen.
(Mötande bil blinkar igen)
Busschaufför 50+: Men vad i helvete vill han?
(Upptäcker varför)
Busschaufför 50+: Jaha, jag glömde helljuset på. Men iallafall, jag fattar inte varför han måste blinka sådär, Jag blev ju bländad.
Quotationsguide to my life
"Vi är helt hjärndöda allihopa, och ingen fattar varför"
(Idrottsläraren pratar under en idrottslektion utomhus) "Snacka om rörelseglädje (pekandes mot dagisbarn) och titta på er, vilken skillnad"
"Vi är bra på att vara seriösa på ett oseriöst sätt, och ännu bättre på att vara oseriösa på ett seriöst sätt"
- "Va inte så jobbig"
- "Vill du ta död på oss"
- "Jag var så mesig förra året så jag ger igen för mesigheten nu"
"Du verkar inte klara av det själv, så varför skulle jag göra det åt dig?"
"Tjocka barn!" alt. "Vad du är tjock!"
"Många klokheter sägs på skämt, men det är inget mot de skämt som sägs på fullaste allvar"
"Bajs"
2 Bibeltexer och en till text...
"Take Your Time, think a lot,
Think of everything you've got,
Cause you will still be here tomorrow,
but you're dreams may not..."
- Cat Stevens
"Försök inte övertala mig att överge dig och vända tillbaka från dig.
Ty dit du går vill också jag gå, och där du stannar vill också jag stanna.
Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud.
Där du dör vill också jag dö, och där vill jag bli begravd.
Herren må straffa mig nu och i fortsättningen om annat än döden
kommer att skilja mig från dig."
- Rut 1:16-17
"Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kärlek, är jag bara en ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit. Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner ingen glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer, skall det begränsade förgå. När jag var barn, förstod jag som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränasad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dom är kärleken."
- Första korinhtierbrevet 13
studenten
Favorit i Repris
Då är frågan man måste ställa sig VARFÖR provar jag ens den här? Med en kant efter strumpan och blekfeta lår, dålig ansning kring linjen och ärr efter barnafödslar (inte för att jag fött barn, men jag kommer väll)...
Men tänk då på:
Sluta oroa er för åderbråck, rynkor och andra jävligheter!
Låt oss leva efter mottot: Livet skall INTE vara en resa ner mot graven med målsättningen att anlända säkert i en attraktiv och välbevarad kropp.
Utan snarare en sladdning in från sidan med chokladkakan i en hand och vinet i den andra, med en kropp som blivit ordentligt använd, för att inte säga fullständigt utsliten, samtidigt som man skriker: WOOHOO - vilken åktur!!
Tranbärsdryck
Urinvägsinfektion
men det var inte oväntat att jag skulle åka på något... det har varit lite lurt med kroppen i 2 veckor... har varit illamående varje morgon i 2 veckor, och ovanligt trött i 2 veckor... så något har det varit... det har bara inte brutit ut förrän nu... det var urinvägsinfektionen... Och jag är verkligen INTE gravid... även fast symptomen visar på det emellanåt... just nu är det omöjligt att jag kan vara gravid.. för att kunna vara det så måste man knulla, och som att jag har gjort det, den senaste tiden... har aldrig hört talas om någon som varit gravid i 20 månader...
VINN MORA
sista kollen jag gjorde så stod det 3-3
kallt på morgonen
Dikter 2
Du tittar ner. Är golvet vackrare än mig kanske? Är det roligare? Trevligare? Snällare? Sötare? Du kan se mig, men du väljer golvet...
---
Do you love me or not? You told me once but I forgot. So tell me now and tell me true, so I can tell you I love you. Of all the people I've ever met you're the one I can't forget. And if I die before you do, I'll go to heaven and wait for you. If you're not there by judgement day I know you went the other way. I'll give the angels back their wings, and risk the loss of everything. I'll go to hell to be with you...
---
Du är inte här men jag kysser din kind, en kyss jag sänder med smekande vind, öppna ett fönster, ställ det på glänt, den vinden du känner är den kyssen jag sänt.
---
De tårar jag trodde var oändliga torkade faktiskt ut. Det ansikte jag lovat att aldrig glömma, har faktiskt blrjat suddas ut. De känslor jag tyckte va starka, har faktiskt börjat svalna. Det jag trodde jag behövde mest här i livet, kunde jag faktiskt klara mig utan. All den sorg jag trodde skulle vara i evigheter, hittade faktiskt ett slut.
---
Fyll din hand med kärlek, och smek min tårade kind. Fyll din röst med ömhet, och badda min sårade själ. Fyll dina ögon med värme och värm mitt frusna hjärta.
---
Såra mig hellre med en sanning än gör mig lycklig med en lögn. Sanningen sårar en kort tid, lögnen hela livet.
---
Vem bestämmer, hur du ska reagera? Vem bestämmer, hur dåligt du ska må? Den dag du faller samman, när du inte orkar mera. Vem befaller, res dig upp och gå. Svaret finns i dig, hur du ska reagera. Svaret finns i dig, hur dåligt du ska må. Den dag du faller samman, när du inte orkar mera. Beslutet är ditt eget, att resa dig upp och gå.
---
Dikter 1
Några dikter jag hittade i min samling... har inte skrivit dom själv, om inte annat anges...
---
Några människor kommer in i våra liv och går snabbt igen. Andra stannar en tid. Efter lämnas spår i våra hjärtan och vi blir aldrig desamma igen.
---
I cannot see your face. When I think of you, it is your hands which I see. Your hands sewing, Holding a book, Resting for a moment on the sill of a window. My eyes keep always the sight of your hands. But my heart holds the sound of your voice and the soft brightness which is your soul.
---
Jag vill finnas i dina drömmar, så som du finns i mina.
Jag vill att du ska leva för mig, så som jag vill leva för dig.
Jag vill att du ska tänka på mig, så som jag alltid tänker på dig.
Jag vill att du ska älska mig, därför att jag älskar dig!
---
Jag älskar dig, det vet du om. Du tog mitt hjärta, gick och kom. Alla visste hur jag kände. Älskade så hjärtat brände. Aldrig förr har någon som du, blivit älskad så som nu. Ingen vet och ingen ser. Men jag gråter mer än ler. I mitt hjärta finns du kvar. I veckor, timmar, år och dar. Utan dig, mitt liv är slut. Vill bara dö, vill bara ut.
---
Såhär känner jag för dig, E & B! Du har en egen plats i mitt hjärta. En plats fylld med glädje och smärta. Den delen kan du aldrig ta ifrån mig. Inte ens om någon annan skulle få dig. Nej, dig kommer jag aldrig glömma. I mitt hjärta ska jag dig gömma. I ett hörn kommer du alltid att finnas. För du är en människa jag vill minnas. Tro det eller ej. Jag kommer alltid älska dig.
---
Jag ville gråta bort min sorg, men inga tårar föll. Jag ville berätta om det som plågade mig, men inga ord blev sagda. Jag ville ropa ut min ilska, men jag behöll den för mig själv. Jag ville gå ifrån, men jag blev kvar. Jag ville göra nåt annat, men kom mig inte för. Jag ville känna mig frisk och kry, men jag mådde inte bra. Jag ville drömma om lyckan, men jag drömde inte så. Jag ville stiga upp i morse och känna att detta är min dag, men den här dagen är inte min. Jag vill att du ska förstå att jag älskar dig. Jag vill att du ska förstå att jag behöver dig. Jag vill att du ska komma till mig. När jag känner mig ensam och ledsen. Jag vill att du ska ge mig en hjälpande hand. När jag behöver din hjälp, och inte bara gå din väg. Jag vill att du ska förstå att jag vill ha dig, kyssa dig, och hålla om dig. Tänk om det kom en dag då jag fick krama dig, kyssa dig och hålla om dig, och fick höra din röst säga: "Jag älskar dig, jag vill ha dig, jag behöver dig". Jag älskar dig.
---
Den som älskat kan ej glömma. Den som glömt ej älskat har. Den som älskade och glömde visste ej vad kärlek var.
---
När jag är ensam, vill du vara hos mig? När jag gråter, vill du trösta mig? När jag behöver en vän, vill du vara en? När jag vill ha roligt, skrattar du med mig? Om jag säger att jag älskar dig, försvinner du då?
